Jag hatar att läsa inlägget innan och inse att vi kvaddade bilen någon timme efter, tanken slår mig hela tiden "tänk om vi hade vetat hur det skulle gå" "tänk om det var jag som körde, hade vi sluppit det här då?" 

Det här med att blogga har helt runnit ut i sanden, däremot tycker jag det är himla bra att kunna gå tillbaka och kunna inse att man vuxit och kommit en bit i livet.