Allt har inte en förklaring.
Vad är grejen?
Jag tror inte livet går ut på att gifta sig och köpa ett rött hus på landet. Inte mitt liv iaf, jag vill upptäcka och uppleva en massa innan jag slår mig till ro. Och såklart kan man göra det tillsammans med någon annan, någon annan som har liknande planer och liknande syn på livet. Men tills dess så går det ju faktiskt utmärkt att vara ensam, ensam är inte alltid svag.
Jag vill inte att någon ska tvinga mig till att bli något jag inte är, jag får cellskräck när någon planerar mitt liv och vad jag ska göra. Tro mig, jag vet exakt vad jag ska göra det är bara det att det ännu inte är bestämt. Tills jag bestämt mig så kommer jag vara uppe till 3 på morgonen för att prata i telefon eller bo kvar i min lilla etta som passar mig och Skrållan perfekt, jag kommer flyta runt som ett skum, ta dagen lite som den kommer, gråta för att saften är slut eller springa över till mormor och morfar för att nalla på jordgubbar na eller somna med kläder på. That's me right now!
Jag kommer troligtvis få världens finaste systerdotter som jag kommer gnussa med tills luften tar slut, det är lycka för mig nu, inte flytta ut i ett hus som kommer kväva mig, med någon som inte förstår sig på mig iaf.