Ibland spricker allt. Paniken lägger sig på och jag orkar verkligen inget mera.
Jag behöver luft och jag behöver plats för att kunna leva mitt liv. Just nu lever jag inte mitt liv, jag lever någon annans liv. Jag lägger min dyrbara tid på någon annan. Jag vill leva, jag vill göra det jag har planerat i mitt liv.

Jag kommer ta tag i detta.

Tog en lååång promenad nyss, ventilerade känslorna och skrek ut det som behövdes komma ut.

Imorgon är det jobb som gäller, upp tidigt men hem tidigare och till vårdcentralen.